zippojanice

"En människa som  förvånar oss genom sin brist på självkontroll. Han kan göra absurda saker när han dricker och är sällan salongsberusad. Hans uppträdande när han dricker liknar svagt hans normala. Han kan vara en av de finaste människorna när han dricker, men ge honom  en dag när han dricker så blir han asocial. Om han har råd, har han kanske sprit gömd runt omkring i huset. Blir tillståndet värre börjar han använda starka tabletter för att lugna sig. Detta är inte en fullständig bild av en verklig alkoholist men en beskrivning som ger en ganska god bild av alkoholisten."

"På ett obestämt sätt känner deras familjer och vänner att dessa människor är onormala men väntar hoppfullt på den dag då den ska resa sif ur sin apati och demonstrera sin viljestyrka. Det tragiska är att varje alkoholist kommer till ett tillstånd där den alldra starkaste önskan att sluta dricka är till ingen nytta. Deras viljestyrka är inte tillräckligt stark att vilja frammana minnet av förödmjukelse och lidande, som endast ligger en vecka eller en månad tillbaka i tiden."

"Nästan ingen alkoholist tycker om att söka efter sitt verkliga jag, att pruta på sin stolthet, att erkänna nederlag."

"De flesta har inte velat erkänna att de är alkoholister. Ingen tycker om att medge att han är kroppsligt och själsligt olika sina vänner. Det är därför inte så märkvärdigt att deras drickande kännetecknas av av otaliga och fåfänga försök av själbedägeri att bevisa att de kan dricka precis som alla andra människor. Här är en provkarta på sådana försök:
Endast dricka öl, dricka mindre antal drinkar, aldrig dricka ensam, aldrig dricka på morgonen, endast dricka hemma, aldrig ha sprit i huset, endast dricka vin, svära på att aldrig dricka igen, ta antabus, leva hälsosamt...osv i det oändliga. Du kan snabbt ställa din egen diagnos. Gå till närmaste bar och gör ett expriment. Försök att dricka och plötsligt sluta upp. Var ärlig mot dig själv." (Anonyma Alkoholister)

Varje alkoholist har dragit in andra i sitt elände.

Som anhörig skulle jag vilja att,  du kände att jag förstår, som kanske endast få kan.
För
Jag analyserar misstag som gjorts.
Jag vill ge dig känslan att ingen situation är för svår och att ingen olycka för stor för att den inte ska kunna hjälpas.

Jag har umgåtts länge med sårad stolthet, besvikelse, självömkan, missförstånd och rädsla. Detta är inget trevligt sällskap.
Jag har blivit driven till tårar, till medlidande, till bittra aggressioner.
Jag har gått från ytterlighet till ytterlighet, alltid med hoppet att en dag ska du bli dig själv igen.
Jag har varit självuppoffrande och ljugit många gånger för att skydda min stolthet, och dig.
Jag har visat tålamod. Jag har haft utbrott. Jag har flytt. Jag har varit skräckslagen. Jag har sökt medlidande.
Ditt arbete har du valt bort och du har ingen ekonomisk säkerhet.
Dina depressioner och självömkan vilar över mig! Det gör mig obalanserad!

Nu känns det bara skönt att flytta. Har börjat förstå att jag inte ska bo här längre. Längtar tills i morgon!