zippojanice

Tack alla för kommentarer...varenda en värmer och glädjer mig.

Kram på er!

Vi behövde mera chai-the så någon somnade sig igenom promenad nummer två...

Nu har vi badat...det verkade funka för både föräldrar och Emmie.

Åhhhhh vad bra jag mååååår!!!!

Pluttan sov i sin säng i natt igen. Helt i chock hur fint det går just nu.

Svettchocken fortskrider och jag vart tvungen i väga mig lite o fick en viktchock på köpet, på det positiva sättet.

Martin tog Emmie efter morgonens matstund och sa...ska jag ta henne så kan du få sova? Ja, sa jag och trodde väl aldrig att jag skulle kunna somna om utan dom, men tji fick jag och vaknade klockan 12!!! What!!?
Guuud så skönt det var med sömn och jag steg upp med störta leendet i stan och gick ut till mina älsklingar och hade pusskalas tills kärleken pöste över...

Livet är så vackert att jag inte finner ord...

Är så lycklig!!!

Som sagt...en liten en i en stor en! Ändå har vi bullat upp massor under nätfilten.

Vi har gått första premiär-turen med vagnen nu. Gissa vem som sov sig igenom hela turen?

Undrar om hon har något fint minne av den turen??

Någon i vårat hushåll tycker om att åka bil och någon somnar ganska snabbt...

Godmorgon alla pigga glada människor!

Här har ni en som är uuuutvilad *glad*.

Våran lilla tös har varit så duktig i natt så hon har sovit hela natten i sin egen säng
( läs med avbrott för ammningen ). Fattar ni eller?? We did it!!!


Tur för henne det egentligen för jag har svettats som en iller och badar i svett och mjölk och när jag vaknar fryser jag av allt det blöta. Kan man donera svett o tjäna en hacka? Jag hade banne mig blivit rik på kuppen.

Ja jag är ju som jag är, så jag kollade upp vad det berodde på och ju mer man svettas ju mer förbränner kroppen nu så...keeeep on svetting säger jag bara!!!

Våra hjärtljud, vårt kroppsvärme och beröring skapar en trygghetskänsla som gör omställningen från att ha legat i magen, till att komma ut i livet, mindre omtumlande.

Närkontakt är viktigt och speciellt viktigt sägs den vara under bebisens sex första måndader, men sen också naturligtvis.

Personligen tror jag inte man kan "skämma bort" ett barn på det viset. Det är självklart att det ska få så mycket närhet och trygghet det bara behöver. Att komma från en närhet till din rytm, röst och ständiga närvaro 24/7 ut i stora världen där inte ovanstående inte finns med, det är ingen liten omställning det.

Så självklart söker ditt barn sig till dig och din närhet, värme, hjärtslag för att känna trygghet här ute! Och självklart ska det få det.

Tycker jag...

Till er som är gravida...bered er på en chock när ni skrivit ut er från bb!!! Läskigt värre...

Man är lost.
Oj nu skriker hon! Vad är fel?? Är hon hungrig? Har hon ont i magen? Ska hon rapa? Ojj nu spydde hon upp allt! Behöver hon bajja? Ska hon äta nu igen?

Åh nu sover hon. Vad skönt. Eller föresten nu kanske hon inte sover i natt. Andas hon? Ligger hon rätt så? Åh nu ligger hon inte sin säng som vi bestämde. Vi lägger henne där. Åhhh nu bidde hon ledsen o ensam i den bautastora spjälsängen lååångt bort från vår närhet o värme...är hon lesen för det nu?

GAHHH!!! Här snackar vi att jobba med sig själv! *vill inte bli hönsmamma*

Saknar en del saker på bb faktiskt...

tex dom där bebisbaljorna...mycket praktiska faktiskt. Funderade starkt på att gömma en sån där balj-vagn under jackan när vi gick. Tänk vad bra att ha när man sitter o käkar eller går omkring här hemma o kan kika in på lill-skruttan samtidigt och hon ut på oss utan att känna sig övergiven...eller på natten...synd att jag inte gjorde slag i saken o tog en sån.

Eller deras asa-hotta-sexiga trosor. Dom tycker jag faktiskt är bra. Till allt möjligt. Tex undvika skavet mot kejsarsnittsärr som inte är så megaskönt alls.
Eller om man klipper av grenen på dom så kan man sno runt dom kring dollysarna och lägga i en hadduk och stoppa översvämningen av mjölk i sängen på nätterna. (har hört det ska vara bra för hyn?!)

Ja eller deras fina barnmorskor och  underbara dalltande med en, fina goa personal på bb säger jag bara.
Gud vad jag kan sakna en o annan barnmorka där *slänger rosenblad på marken framför dem*.

Hej hej det är Janices stand in Dolly Patton här! Nähej inte kul?
Ok ger mig, det är bara jag men shit pommes fritt sicka tuttisar jag har!!!

Dom e enorma, utan överdrift här nu.

Å stainharders, så om du tar satts o krockar med mig så kan jag inte garantera att du överlever den smällen. Det är utan tvekan mjölk i dom så jag fryser in allt vad jag kan här nu, för det bara forsar ur mig precis som tårarna gör.

Tårarna kommer utan förvarning. Och grymt mycket där också. Som när jag tittade på "sommarpratarna" på tv1 igårkväll, eller när jag tänker på hemskheter som hotar runt hörnet och skulle möjligtvis utgöra ett hot mot Emmie. Uff vad jobbigt...vidriga tanke!!!

Jag är så otroligt fullproppad av kärlek till vårat barn och med enorm kärlek kommer naturligtvis en enorm oro. Jag är så orolig att hon inte andas ordetligt och att hon inte ska få bort sin gulsot,  att hon har ont i magen och att hon äter som hon ska. Att hon känner vår kärlek och att hon är trygg.

Min högsta önskan i hela världen är att hon ska ha det bra!!!

Så därför gör det lite ont i hjärtat när hon gråter och jag vill bara ta över det jobbiga för henne.
Och därför kommer det i vågor dom där gråtattackerna.
Som bara tar över och sveper iväg med mig och jag gör vad som helst för hennes skull. Vad som helst.