zippojanice

Glögg och pepparkakor, det är december nu. Det snöar så in i bänken så man knappt kan köra bil, nu har ju jag ingen bil eller korkort då, men min kollega körde i 30km/tim på väg hem från APT. Fint och lugnande. Det blir så dovt och stumt i luften när det snöar så där mycket. Mår så där ljuvligt nu. Pirrar i magen. Spritter i kroppen. Lugn i själen. Visst har jag mothugg titt o tätt, men inget som tar över mig och försätter mig i deppression eller tristess. Jag skulle vilja hoppa hoppsansa hand i hand med en trevlig människa genom stan och garva. Skrika det högsta jag kan från en bergstopp, av lycka. Fnissa mig till sömns. Kramas. Kärlek till er alla!! PUSS!